Sitter hemma och skall plugga, sista dagen innan tentan men... Det går inte sådär jättebra. Är bara trött trött trött och helt utan lust. Sonen sitter bredvid och spelar tv-spel. När jag skall plugga bör han vara på dagis. Men det löser sig. Kommer inte faila tentan i alla fall.
2012 var ett riktigt jävla skitår, sämre än 2011 vilket jag trodde var helt omöligt. Bakom mig har jag alltså lagt två år jag bara vill förtränga. Bra jobbat. Har lovat mig själv att 2013 inte skall få bli ett sådant år men... Hittills har det inte gått bra.
Förhoppningsvis ligger en stor del av svaret på varför jag är en sån jävla apa i att jag har dålig/låg/noll produktion av sköldkörtelhormon och att min hjärna slutar kanske vara mörk när min medicin börjar värka nån jävla gång.
Idag sammanträder SSSB:s bostadsdelegation och fattar antingen ett beslut som kan ge mig någon form av hopp och framtid med möjlighet att faktiskt kunna studera ordentligt och samtidigt ta hand om mina barn, eller ett beslut som ja... ger mig raka motsatsen, tvånget att välja mellan att inte ha en framtid annat än som ICA-kassörska eller att överge mina barn. Ganska "lätt" val, men onödigt att det ens skall kunna bli så. Man KAN inte studera mitt program med den höga närvaro det kräver och ha 6-7 timmars restid om dagen till plugget. Det senaste halvåret då jag jobbat inne i stan har varit rent av fruktansvärt då jag knappt sett mina barn och när jag väl varit ledig har jag varit utmattad. Muskö i alla ära... På sommaren, och som dagstripp
Nåja.
